Väderminnet är inte särskilt pålitligt. Dock är det ju fantastiskt med vårens ankomst när vi för en ”dryg vecka” sedan kämpade oss fram genom nordpolsvinden. Solen är bara om några veckor halvvägs upp på sin bana för största höjd mellan vintersolståndet och sommarsolståndet. Det är inte bara bra det är bättre! Så även att chokladen och uppiffade kokoskakor var på plats efter en utsökt lunch.
En kommunal ekvilibrist eller för den del en rodeorid(d)are besökte oss idag – Björn Boström. Tänk att ha jobbat som ”hamnchef” sedan 2008 och även om han nyss slutat och jobbar heltid för halv lön, se nästan helt opåverkad ut – ja nästan oförtjänt pigg. Kommunen äger all infrastruktur i hamnen får vi veta och det är användarna av hamnen som betalar för sina kostnader.
Kul i sammanhanget att han gav sitt första föredrag om hamnen i vår klubb och nu idag slöt cirkeln med att kunna blicka tillbaka på en hamn stadd i god utveckling. Många intressenter drog förbi i kavalkad; färjebolag, Danska staten, politiker, påtryckargrupper (uppror…). Funderar ofta på, inte bara i detta sammanhang, att man sägs ibland vara sin egen karikatyr.
Björn hade en fantastisk distans till det han åstadkommit. Verkar lugn och tålmodig vilket nog kommer väl till pass som förhandlare. Även 32 medarbetare kräver sin man och som det verkar på Björn – jobbar väldigt bra. Så bra att han ibland måste hålla tillbaka deras kreativitet. Det är sant ledarskap att göra detta på bästa sätt.
Hamnen och hamnstaden berördes naturligtvis där vi inte lär se något substantiellt inom en rimlig framtid. Bostäder tvingar också hamnen ännu längre utåt på grund av buller, damm och annat. Vid lunch framfördes tankar om att göra hamnområdet mer lättåtkomligt genom att gräva ner tåget och/eller de som vill röra sig till vattnet. Kryssningfartyg, samarbete Ystad-Trelleborg, miljöprövning, lite mer gods på bekostnad av färjetrafik var bara några av alla ämnen Björn tog upp.
Danskar, polacker och italienare fick vi höra om. Apropå karikatyr ovan så är det väl alltid spännande att fundera på de nationaldrag som till förstone kan verka påhittade och till och med inbillade. Dock finns där något som man bär med sig. Minns när jag efter några år i Washington kom till fysikinstitutionen i Trondheim och klagade på tomaterna (och andra grönsaker) i affärerna. Svaret var glasklart – vi behöver inga tomater.
Nu kommer jag på vad som gnager där bak under Björns framställning. Polisen som ramlade ner från silon i hamnen, dog ja faktiskt mördades, begravdes i tom kista visade det sig när han dök upp i en andelsfrys i Glemmingebro. Tänker på deckaren av Olsén och Hansen – Den frusna polisen. Inte tung som en bok av Joyce Carol Oates som till exempel ”Nights. Sleep. Death. The Stars” utan en fin liten eftermiddagsbakelse att avnjuta med välkända Ystadsmiljöer.
Stort och varmt tack Björn för att Du ville göra ett dacapo-besök hos oss idag. Du var mycket uppskattad. Och hamnen är förstås något som berör oss alla som Ystadbor. Stort tack. Nästa måndag har vi en liten specialare, nämligen ett besök på Ystad museum, en naturlig uppföljning på museichefen Jan Stenes besök hos oss i slutet av januari. Måndag den 16e mars. Varmt välkomna.
Kåserat: Peter Apell
Bild: Bruno Beijer