Efter regn, om än välbehövligt, så fick vi idag strålande sol och en fantastisk lax till lunchen. Det var med förväntan vi tog oss genom de vindlande korridorerna i ”Saltan” bort till ”Silver” för att höra Ebervall och Samuelsson berätta om svenska rättsövergrepp. Det började dock i moll. Men inget föreläsarna vet om.
 
Jag fyller upp kaffemuggen och numer, sedan jag varit med i klubben ett tag, i ren instinkt sträcker jag vänstra handen för att i den stora glasburken gräva upp minst fyra chokladpraliner att inmundiga. Till min stora förskräckelse finns där ingen glasburk alls. Känns som ett efterrättsövergrepp.
 
Hur som helst detta uppvägs snabbt av Ebervall och Samuelsson som bollar historier och berättelser mellan varandra som bara ett gift par kan göra i sin glans dagar innan dialogen lätt blir förgiftad om det vill sig illa.
 
 
De har som affärsidé, försvarsadvokater de är, att skriva romaner om mer eller mindre kända rättsfall sett ur den dömdes synvinkel. Genom idogt grävande i olika arkiv för att nå förstahandskällan hittar de inte så ofta att här har domstolen gått/gjort fel i sin bedömning.
 
Som de också påpekar så har vi väl alla till mans i teorin en slags inbyggd tolkning av vad rättvisa är men i praktiken är allt vanligen mycket krångligare. De är inne på sin nionde bok, där de tidigare har behandlat namn vi som är lite äldre är helt bekanta med som Kurt Hajby, Olle Möller och Johnny Bode. Män de anser blivit felaktigt dömda och att deras ändå icke helt fläckfria förflutna har påverkat domen över deras påstådda brott. De borde helt enkelt inte fällts.
 
En fråga i sammanhanget som väcks i föredragshållarnas rappa och intressanta dialog är hur mycket spelar ens personlighet in i form av på vilket sätt man döms. Tänker speciellt i sammanhanget på att jag i mitt bilintresse kommit in på ett antal mord under 50- och 60-talen där flyktbilen är en Studebaker. En på den tiden relativt ovanlig bilmodell som inte vem som helst hade råd att köpa och äga så kretsen av mördare torde varit väldigt begränsad. Men den tiden hade man inte färgen på bilen i registren.
 
Föredraget avslutas med lite tankar kring två kvinnliga rättsutsatta; Fröken Florence Stephens på Huseby och Jane Hornby, en av andra världskrigets olösta mysterier. Dagen till ära hade föredragshållarna släpat med sig flera av böckerna de skrivit. Skriver släpa för det är nästan tegelstensromaner med lockande omslag. I det sammanhanget tänk ändå vilken spännande tid vi lever i. Förutom att koppla av med en outsinlig mängd intressant litteratur så kan vi ta till oss saker helt elektroniskt. Säg att en tjock bok skulle motsvara 300 A4-sidor. I ren datamängd motsvarar det 50 miljoner bits som tillsammans väger 5 biljondels gram! Elen i en fulltankad elbil väger cirka 6 miljondels gram. Så medan du laddar dina batterier greppa en av Ebervall & Samuelssons böcker.
 
Se er för där ute!
 
Text: Peter Apell
Bild: Bruno Beijer