Fredrik Wrange är först ut. Född 1955 i Göteborg (Väster-vik1). Fantastiskt inspel om sitt liv så där bara rakt upp och ner även om jag tror det kräver tio gånger insatsen i förberedelser än själva tiden det tar att leverera re-egoföredraget. Klubbens skattmästare. Fredrik berör med inlevelse och allvar vad det är som fostrat eller som jag tycker är ett bättre ord han nämner – format honom som människa.
I en blandning av förebilder i släkten, egenföretagare, långa utlandsvistelser och tvillingfödsel med hjärtproblem framträder en djupare bild av den Fredrik jag lärt känna i klubben. Utbytesstudent i ett USA vi inte längre känner igen och att utveckla ett chefsskap med mål och människor i fokus har format den då unga elevekonomens nutid.
Franska viner, kultur och historia liksom att spela golf håller han högt på dagordningen. Vill fånga dagen som den kommer då var tid har sin tjusning och att tillämpa det svåraste av allt ”att förlåta och hjälpa” är nog Fredriks största tillgång.
God uppslutning idag och ingen kan gå oberörd från föredragen. Det andra re-egot med humor och espri framfördes av Dag Lennartsson. Klubbens bankir. Espri från latinets spiritus med betydelsen ande eller själ, gick det över i franskan till att beteckna det som lånades in i svenskan på 1700-talet: livfullhet, skarpsinne och kvickhet. Något jag tyckt mig upptäcka vid våra lunchkonversationer när vi talar om annat än Astrid Lindgren – en kär släkting till Dag.
Kärleken till Småland består ännu även om det snart blir trettio år i Ystad varifrån hans hustru Gunnel faktiskt kommer och vad jag förstår har de hängt ihop 66 år. Ja Dag själv är nu på ingång till att snart fylla 90. Vilken matchning utan datingappar!
Knogjärn, Sveriges Kreditbank i Västervik (Västervik2), aktiekurser och nu på äldre dar flitig bokskribent med åtta alster. Inte bara om golf, mat och Whiskey utan även en om hans eget liv. Hans brev till sin stora livskärlek Gunnel lämnade få ögon torra när han högläste ur detsamma. Undrar om det är han eller Gunnel som sparat det ända sedan 1957.
Till sist tog Erik Jonsson scenen i besittning och förutom att dra några underfundiga skämt högläste han Hasse Zetterströms klassiska burleska kåseri från 1948: Tätning av en båt. Helt klart gör Eriks berättarröst lika mycket som själva texten. Det blir en kombination som ger fullständig rättvisa till ett alster i en av Sveriges stora kåseriepoker. Kåseriet kan avnjutas här https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/Zetterstr%C3%B6mH/titlar/T%C3%A4tningAvEnB%C3%A5t/sida/6/etext
Text: Peter Apell
Bild: Bruno Beijer